En vårig morgon

Igår hade vi familjen på besök, våfflor och kaffe - gott gott. Men min mage tål plötsligt inte grädde längre. Varför - ja gudarna vet väl . Men varje gång jag ätit grädde - även i minder volymer så mår jag fruktansvärt illa långt efter och blir kass i kistan dagen efter. Skit också, grädde som är så gott!

Maxx har som vanligt sovit dåligt inatt, dvs även jag. Och det är illa när hunden fläskar ut sig till den grad att man måste ta sin kudde och flytta. Tjockis!

Solen strålar och det är vindstilla ute,. Underbart!!
Det blir en mysig skogsrunda har jag bestämt, har man tur vågar man släppa loss maxx från vagnen en stund också, haha.
Nu städa köket och försöka få tag på den där skräptanten som bara svarar i telefon när det passar henne.
EMMA! Du vet att jag pratar om dig här...

Tjing

skräp

Överallt har jag skräp, och leksaker, och böcker, och hundleksaker, och disk och och och.
Men det beror mest på mig själv, jag har latat mig idagm jag har inte orkat helt enkelt. Planen är väl att jaga Nikita i säng ( för det är dygnets jobbigaste event ) och sedan sätta på lite musik och rocka loss i köket helt enkelt.

Emma, min fina Emma jobbar hårt på att nå sin idealvikt. Tänk om en annan hade lite jävla självdiciplin och kunde göra någonting rätt någonsin.... Suck.
Hur som haver har hon bestämt att hon och jag ska åka till Skottland när hon når sitt delmål. Och ska jag vara riktigt ärlig tog jag väl inte det riktigt på allvar och kände mest att det var en skön dröm som jag önskade att jag kunde nå en dag ( how sick, hennes delmål min dröm ). Jobbigt att hon typ 2 veckor senare nästan är där. Hur satan gick det till? Fantastiska människa. SÅ nu fick jag typ myror i magen, men shit! Hur fan ska det här gå till, men hunden? men barnen då?

I vilket fall har jag bestämt mig för att se ut såhär när vi åker, good ol' memories!

CHEERS MATES!

4e natten!

Jag insåg ganska fort att det blir lite för mysigt med både hund och son i sängen vid sovdags. maxx har ju sedan länge haft för vana att skrika tills jag tar upp honom mellan 1-3 på natten. Jag har provat med det mesta, gungat, sjungit, klappat, vyssjat, gäspat, suckat och faktiskt när det varit riktigt illa skällt. Man får väl inte säga så utan att med det anses vara en dålig förälder. Men så var det sagt, jag är en värdelös förälder som skäller på mina barn ibland.

I vilket fall så gav jag mig inte denna gången, första natten togdet strax över tre timmar innan Maxx sov ( och Nikita vaknade någon timma senare, typiskt ) andra natten lite snabbare. Tredje natten tio minuter och inatt ungefär detsamma. Tio minuter kan man ju leva med. Tio minuter flaska, klappa lite rygg och stillsamma "ssssch sssch" när han börjar gny är helt jävla fantastiskt  - i alla fall om man jämför med 3 timmars gallskrik och fortfarande vaken unge.

Nu sover korven middag, Nikita tittar på film och Timpan har somnat i solen. Men tji fick han. Nu ska vi köra ett klickerpass!

KAFFESKÅL PÅ DEN!


gäsp

Jag vet inte om det är nattskräck eller vad det är. Men helt ärligt börjar jag tröttna på att behöva bråka med Maxx varenda natt, jag är trött. Jävligt trött.
Inatt gav jag mig inte dock , han fick somna om i SIN säng, det tog två timmar. Så kl 3 somnade jag, och kl 5 vaknade barnen.

Suck.

Morgonkvist, hundfisar och så.

Lång natt, , väldigt lång natt, Dumma Maxx och stackars vovve. Men alla verkar ha tagit det med ro, jag väcktes av en väldigt glad , slemmig och slaffsig puss. Maxx sken som solen och Nikita likaså. Nu ska vi bara lyckas väcka mig och klä på oss, sen kanske det blir en dag även idag.

RSS 2.0